Bioproduktfabriken i Kemi är, när den står färdig, den största träförädlaren på norra halvklotet och den största investeringen i Finlands skogsindustris historia, med ett uppskattat värde på 1,6 miljarder euro. Den miljö-, energi- och materialeffektiva fabriken kommer att drivas helt utan fossila bränslen och dess elsjälvförsörjningsgrad kommer att vara 250 procent. När fabriken är färdig kommer den årligen att producera 1,5 miljoner ton barr- och björkmassa, energi samt ett otal andra bioprodukter.

”Vi vill ingå partnerskap med de bästa proffsen inom olika branscher för att bygga vår moderna, fossilfria bioproduktfabrik i Kemi och vi förutsätter att de förbinder sig till säkerhets-, tidsplans- och kvalitetskraven i projektet. Vår långvariga samarbetspartner Fimpec följer dessa principer och vi har alla förutsättningar att genomföra ett framgångsrikt industriellt storprojekt i Kemi”, säger Jari-Pekka Johansson, direktör för bioproduktfabriksprojektet på Metsä Fibre.

”Bioproduktfabriken i Kemi är en investering som nyttjar den senaste tekniken och vars utrustningsleveranser baseras på de mest miljöeffektiva och hållbara lösningarna. Detta uppdrag stärker avsevärt det långvariga och produktiva samarbetet mellan Metsä Fibre och Fimpec som öppet söker nya och effektiva arbetssätt. Våra experter kommer att utgöra en välintegrerad del av genomförandeorganisationen för Metsä Groups bioproduktfabrik i Kemi. Vårt samarbete med Metsä Fibre spelade en viktig roll redan när Fimpecs tillväxthistoria skrevs. Vi är mycket belåtna och tagna över att vi nu får skriva nya sidor till denna historia”, säger Fimpecs styrelseordförande Pekka Salomaa.

Metsä Fibre är den världsledande tillverkaren av bioprodukter. Bolaget är världens största producent av marknadsbarrmassa och en betydelsefull aktör inom produktionen av sågade varor. År 2020 omsatte Metsä Fibre 2,2 miljarder euro och bolaget sysselsätter cirka 1 300 personer. Metsä Fibre ingår i Metsä Group.

I fotot: Avtalet om Metsä Groups bioproduktfabrik i Kemi undertecknas av bioproduktfabriksprojektets direktör Jari-Pekka Johansson på Metsä Fibre (t.v.), Metsä Fibre Oy:s VD Ismo Nousiainen, Fimpecs styrelseordförande Pekka Salomaa och Fimpecs VD Mikko Turunen.

UPM har i Montevideo i Uruguay påbörjat byggandet av en ny massaterminal. I projektet byggs en ny hamnbassäng, materialterminal och bangård i hamnen i Montevideo. Investeringens värde uppgår till cirka 280 miljoner US-dollar. UPM driver terminalen med ett långvarigt avtal och betalar för användningen av hamnen.

Byggandet av den nya hamnterminalen i Montevideo är en del av en stor infrastrukturförbättring i Uruguay. I den helheten ingår även en modernisering av järnvägen mellan Montevideo och Paso de Toros samt restaurering av vägnätet i inlandet. Infrastrukturprojekten stärker de olika näringarnas utvecklingsförutsättningar i Uruguay och tryggar UPM:s transportförbindelser från massafabriken i Paso de Toros till världen.

Fimpec arbetade som expert på byggandet under förstudiefasen av investeringarna i Uruguay under åren 2017–2019. Under förstudiefasen av fabriken, hamnen och banprojektet deltog 6–8 personer från Fimpec.

Genomförandefasen av hamnprojektet började i augusti 2019 och Fimpecs arbetsinsats under den är totalt cirka 19 årsverken. I detta ingår uppgifter för bygg- och byggplatschef, projekterings- och tillståndskoordinator, projektingenjör med ansvar för tidsplaner och kostnader samt fyra övervakare av byggarbeten.

”Hamnterminalen är ett viktigt och intressant projekt för Fimpec. Det är en utmärkt referens och en fortsättning på våra tidigare hamnterminals- och lagerprojekt. Samtidigt kan vi dra nytta av Fimpecs tidigare erfarenhet från den uruguyanska marknaden, vilket är en av våra styrkor i projektet”, berättar Marko Mäkimartti, VD för Fimpec Uruguay S.A.

Fimpec har varit med och förberett och genomfört stora projekt i Uruguay också tidigare, och dotterbolaget Fimpec Uruguay S.A har varit verksamt i Montevideo sedan 2017. Fimpec har också stärkt sin närvaro i Sydamerika och etablerat ett nytt dotterbolag i Chile, där företaget via sina kunder är med i maskin- och elinstallationsuppgifter i MAPA-massaprojektet.

”Vi söker också nya kundrelationer på de växande greentech- och vindkraftsmarknaderna i Sydamerika”, tillägger Mäkimartti.

Agnico Eagle Finland Oy:s gruva i Kittilä är den största guldgruvan i Europa. I det pågående projektet Päätaso 900 byggs en ny huvudnivå i gruvan före slutet av 2023. Den ska göra det möjligt att utnyttja den rika guldförekomsten på ett allt större djup och uppskattningsvis förlänga gruvans verksamhet till medlet av 2030-talet.

De personal-, service- och tekniska utrymmen som behövs för att utvidga gruvan placeras på den nya huvudnivån. Cirka 75 000 kubikmeter mark bryts och lokalernas yta är totalt 12 000 kvadratmeter.

Projektet genomförs i två faser, där man under den första bygger bland annat matsal, parkeringsutrymmen och personalutrymmen och under den andra en servicehall, verkstads- och fordonstvättutrymmen samt huvudlager. Byggarbetena i den första fasen startade i augusti 2020 och lokalerna ska överlämnas i september 2021. Brytningsarbetet i den andra fasen har också startat och byggarbetena är slutförda under andra hälften av 2023.

Fimpecs roll i utbyggnaden av gruvan i Kittilä

Fimpec Oy svarar i genomförandefasen av projektet Päätaso 900 för projektchefens, byggplatschefens, arbetarsäkerhetskoordinatorns samt fastighetstekniska expertens och övervakarens uppgifter.

”Vi sköter huvudgenomförarens skyldigheter i projektet i nära samarbete med beställaren. Uppgiftsfältet är stort och omfattar bland annat sammanpassning och övervakning av arbetena, kostnadsuppföljning och -styrning samt ansvar för säkerheten i arbetet över lag”, berättar Tiina Vanhanarkaus, projektchef på Fimpec. Hon arbetar heltid på gruvbyggplatsen.

Det pågående projektet är en fortsättning på Agnico Eagle Finland Oy:s och Fimpec Oy:s långvariga samarbete i Kittilä. Fimpec har varit med i projektet Päätaso 900 sedan 2018 från projektets förberednings- och projekteringsfas, där företaget hade ansvaret för att förbereda och leda projekteringen samt för budgetering och kostnadsövervakning.

Dessförinnan svarade Fimpec för projektkonsultation, projektledning och övervakning av byggarbetena samt för HSE-övervakning i projektet Keskuspumppaamo, där en ny central pumpstation byggdes under åren 2018–2019. Vid utbyggnaden av pastaanläggningen, schaktet och anrikningsverket hade Fimpec under åren 2017–2020 ansvaret för byggchefens uppgifter.

Under marken arbetar man i en speciell omgivning

När man arbetar djupt under marken måste förhandsplaneringen göras noggrant och det ställer också vissa begränsningar på vad man kan göra. Enligt Tiina Vanhanarkaus är det egentliga byggarbetet emellertid likadant som ovanpå marken.

”För att arbetet ska löpa på smidigt och logistiken ska fungera måste arbetsplaneringen göras noggrant, eftersom man befinner sig långt nere och det tar tid att komma upp till markytan. Av samma orsak måste man fästa ännu större vikt vid arbetarsäkerheten och framför allt brandsäkerheten än vanligt och det måste finnas detaljerade anvisningar för dessa. På grund av sprängningsarbetet måste man även i detalj specificera när man får arbeta i området eftersom området måste hållas tomt när man spränger.”

”Annars är detta en normal byggarbetsplats där vi bygger lokaler på samma sätt som ovanpå marken. Fördelen här är att förhållandena är likadana året om. Vi störs inte av kyla, vindar, regn eller sommarhetta”, tillägger hon.

Ur byggandets perspektiv är Hietamankoski fiskväg en 125 meter lång brokonstruktion i armerad betong, bestående av en övre och nedre bassäng och ett mellanliggande avsnitt med lodräta spalter, där det med jämna mellanrum finns vilobassänger med långsammare flöde. En särskild utmaning för projektet var att fiskvägen byggs i ett trångt utrymme mellan kraftverkets nedre kanal och förbiflödeskanalen. Delvis utfördes arbetet på mycket hög höjd. På grund av utrymmesbristen och omgivningens topografi utgörs fiskvägen i sin helhet av de fiskvägsavsnitt som byggts av tekniska betongkonstruktioner. En del av fiskvägen är byggd på pelare och en del ligger på marken. Den nedersta fjärdedelen av fiskvägen har delvis byggts i en kanal som brutits under vattenytan.

Byggarbetena i projektet startade i april 2019 och fiskvägen togs i bruk våren 2020. Kostnadsuppskattningen var totalt 2,4 miljoner euro och stöd för att bygga den erhölls genom EU:s projekt Freshabit LIFE JP samt från finska statens anslag för spetsprojekt. De övriga kostnaderna står Vattenfall Oy för.

I samma helhet ingår byggandet av Leuhunkoski fiskväg i Saarijärvi. Projekteringen av den påbörjades i september 2019 och byggarbetena påbörjades år 2020. Byggandet av dessa två fiskvägar syftar framför allt till att återställa den mycket utrotningshotade insjööringens vandringsförbindelse längs Saarijärvileden. Flera andra fiskarter kan också använda fiskvägarna.

Fimpec som byggherre för fiskvägar

I fiskvägsprojektet i Hietamankoski arbetar Fimpec Oy som byggherrekonsult och säkerhetskoordinator och har varit med i projektet ända sedan projekteringsfasen som startade under sommaren 2018. Fimpec har haft ansvaret för att leda projekteringen i projektet, byggherreverksamheten, byggnadsövervakningen samt säkerhetskoordinatorns uppgifter.

På samma sätt deltar Fimpec också i byggandet av Leuhunkoski fiskväg.

Turun seudun puhdistamo Oy låter i effektiviseringen av avledningsröret bygga ett nytt avledningsrör, som ska leda renat avloppsvatten från reningsverket i Kakolabacken till Åbo hamn. Det speciella i projektet är att största delen av avledningsröret har byggts med drivningsteknik för att skona miljön samt för att minimera koldioxidavtrycket och de störningar som trafiken och invånarna upplever.

På det avsnitt där avledningsröret byggdes genom drivning grävdes marken upp endast vid start- och avslutningsschakten. Det 800 meter långa röravsnittet med 2,50 meters innerdiameter mellan schakten byggdes genom att driva rörelementen. Med denna metod drivs 4 meter långa rörelement in i marken på cirka 8 meters djup ett rörelement åt gången samtidigt som marksubstans avlägsnas framför rörledningen. Drivningsentreprenör är irländska Ward and Burke Group Ltd.

Rördrivningen påbörjades i slutet av juni 2020 vid startschaktet i hamnområdet och en viktig mellanetapp nåddes den 4 augusti 2020 när det cirka 800 meter långa drivna avsnittet nådde målet vid avslutningsschaktet. Anordningens spets genomborrade exakt den fördefinierade positionen i avslutningsschaktet efter att fronten i genomsnitt framskridit cirka 25 meter om dagen.

Det är ett mycket krävande och exceptionellt projekt och motsvarande metod har inte tidigare använts i Finland i samma skala. Drivningen slutfördes dock på dryga fem veckor, cirka två veckor i förtid.

”Drivningen var en perfekt framgång! Arbetsskedet slutfördes i förtid, genomförandet medförde inga betydande olägenheter i omgivningen och genomförandesättet medförde inga extra kostnader. Vi är mycket nöjda med detta”, säger Jarno Arfman, teknisk chef och projektansvarig på Turun seudun puhdistamo Oy.

Fimpec står för projektledning och övervakning

Fimpec Oy svarar i effektiviseringsprojektet för projektledning, övervakning och säkerhetskoordinatorns uppgifter. Projektdirektör Esa Kunnassaari på Fimpec säger att när man använder en metod som inte använts i Finland tidigare, betonas vikten av förhandsplaneringen samt det att man förbereder sig på eventuella avvikande situationer. Riskkartläggningen måste göras med omsorg, eventuella avvikande och överraskande situationer måste kartläggas på bred front och man måste på förhand planera tillvägagångssätten i fall av avvikande situationer.

”Drivningen gjordes i lerbankar, moränbankar samt mitt under vägområdet längs Pansiovägen. När avledningsröret installerades gick man fram under den befintliga kommunaltekniken utan att störa dess funktion. Likaså möjliggjorde användningen av metoden att Pansiovägen kunde trafikeras medan drivningen pågick. Eftersom metoden har så små miljökonsekvenser var det många i området som kanske inte ens märkte hela arbetsskedet.”

Enligt Kunnassaari har metoden flera fördelar. Bland annat ett minimalt behov av att gräva upp marken, trafiken kan fortlöpa utan störningar medan arbetet pågår och rördragningen kan göras på ett större djup under den befintliga kommunaltekniken.

”Vi tror att metoden kan utnyttjas i större skala i Finland och att den know-how vi fått från projektet kan främja genomförandet av motsvarande projekt”, konstaterar han.

”För Fimpec är detta ett mycket betydelsefullt projektledningsprojekt inom konstbyggnad och där vi kan visa vår kompetens i en krävande bygghelhet där ny teknik används”, tillägger verksamhetsdirektör Jorma Paananen.

Projektet slutförs våren 2023

Till avledningsrörprojektet hör även en Uv-desinficeringsanläggning som ska byggas i anslutning till det nuvarande reningsverket i Kakolabacken. Efter rening och UV-desinficering uppfyller det renade avloppsvatten som leds ut i havet de hygienkrav som ställs på simvatten och den hygieniska miljöbelastningen på Åbo havsområde minskar avsevärt. Hela projektet slutförs våren 2023.

Turun seudun puhdistamo Oy är en regional tjänsteleverantör som ägs av 14 kommuner och som erbjuder ägarna högklassiga vattenreningstjänster på ett kostnadseffektivt sätt. Bolaget är ansvarigt för verksamheten och reningsresultatet på vattenreningsverket i Kakolabacken.

På bilden: Drivningen av avledningsröret startade i slutet av juni i startschaktet (t.v.) och den slutfördes i avslutningsschaktet den 4 augusti cirka två veckor i förtid (t.h.). Mellan schakten finns det ett 804 meter långt drivet avsnitt. (Bilderna: vänster Juha Väyliö och höger Jarno Arfman)

Ombyggandet av Kimola flottningskanal mellan Konnivesi och Pyhäjärvi i Kouvola för båttrafik har varit ett exceptionellt infrastrukturprojekt i finska förhållanden. Ombyggnadsarbetet tog ett par år och omfattade muddring och breddning av ett 5,5 kilometer långt avsnitt som grävdes på 1960-talet så att det ska lämpa sig för båttrafik och på vardera stranden byggdes ordentliga erosionsskydd. De gamla knippeslyftarna i flottningskanalen revs och ersattes av en båtsluss som är 35 meter lång, 8 meter bred och har en slussningshöjd på 12 meter. Ett unikt särdrag hos kanalen är den cirka 70 meter långa gamla flottningstunneln som finns i kanalen direkt intill slussen. Denna utvidgades och armerades så att den lämpar sig för båttrafik. Frihöjden i tunneln, liksom under de nya broarna som går över kanalen vid Kimola och Taipale, är 4,8 meter.

Fimpec Oy var med i projektet ända från förberedelserna inför byggandet och arbetade som byggherrekonsult och säkerhetskoordinator i projektet.

Tunneln i Kimola kanal är 70 meter lång och har en frihöjd på 4,8 meter.

”Innan det egentliga byggarbetet startade utarbetade vi de anskaffningsrelaterade dokumenten och konkurrensutsatte entreprenaderna i samarbete med Trafikledsverket. Under byggarbetet utgjordes arbetet av övervakning samt att förutse och lösa diverse utmaningar tillsammans med entreprenörerna och beställaren. I vårt uppdrag ingick även att se till att miljöolägenheterna minimeras och säkerheten hålls på en hög nivå. Det lönade sig att satsa på säkerheten, eftersom det i de fyra entreprenader som ingick i projektet endast inträffade en olycka som ledde till frånvaro, när en person fick bränslestänk i ögonen vid tankning och efter ögonspolning uppsökte en läkare för att låta kontrollera ögonen. Dessutom förekom det några tillbud som analyserades tillsammans med entreprenören”, berättar Tommi Rissanen, som hade ansvaret för projektet i Kimola på Fimpec.

Han antar att projektet var intressant och lärorikt för alla som deltog i det. Båttunneln är den enda i sitt slag i Finland och nya kanalslussar har senast byggts i Finland i början av 2000-talet då kanalerna i Juankoski och Karjalankoski färdigställdes. Sannolikt finns det inte heller någon kanal som geotekniskt sett är byggd i lika utmanande terräng och som är lika lång som Kimola. Detta kunde även ses i intresset för projektet.

”Slussbyggarbetsplatsen intresserade publiken redan i byggskedet så att det nästan utgjorde en störning och invigningen den 3 augusti 2020 följdes av hundratals människor på plats. Slussningsvolymerna under den första veckan med båttrafik (cirka 25 slussningar per dygn) visar också att den nya båtleden är intressant. Kanske det här är början på en ny boom inom kanalbyggande och insjöturism, nu när coronan har ökat inrikesturismen och närturism och miljövärderingar uppskattas mer”, funderar Rissanen och tillägger att åtminstone Fimpec är redo att för egen del svara mot utmaningen och att det finns intresse och iver för nya kanalprojekt.

”Kimola kanal var ett utmärkt projekt för oss. Det gav oss en möjlighet att utnyttja vår kompetens i konstbyggnad och vidareutveckla den med avseende på kommande projekt. Det rör sig om en exceptionellt mångsidig helhet i detta avseende”, konstaterar verksamhetsdirektör Jorma Paananen på Fimpec.

Erfarenheterna från vattenbyggande har även kunnat utnyttjas i bland annat Koskienergia Oy:s vattenkraftverk i Kuhankoski och i Vattenfalls fiskvägsprojekt i Hietamankoski och Leukunkoski.

Båtslussens längd är 35 meter, bredd 8 meter och slussningshöjd 12 meter.