Rohe Solutions Oy har avtalat med Kainuun Voima Oy om att leverera en nyckelfärdig helhetslösning för flytande naturgas (LNG) som ska ersätta användningen av brännolja. I projektet modifieras Kainuun Voimas reservpanna för tung brännolja så att den drivs på LNG.

Rohe Solutions Oy har ett totalansvar i projektet och företaget har beställt projektledning, dokumentationshantering och byggplatsövervakningstjänster av Fimpec (CTS Engtec). LNG-stationen levereras av Sarlin Oy Ab och driftsrörsystemet och gasbrännarna levereras av Oilon Group.

”Rohes genomförandemodell baseras på kompetenta partnernätverk. Vi kände sedan tidigare till CTS Engtecs gaskunnande och samarbetet kändes naturligt från början”, konstaterar Perttu Lahtinen, VD på Rohe.

”För CTS Engtec är det här ett viktigt och intressant projekt, där vi kan erbjuda ett paket som passar in i helheten beträffande såväl personalresurser som de system som används. LNG-lösningarna är en ny och växande bransch som vi vill vara med i även i fortsättningen”, säger Ville Niemi, projektchef på CTS Engtec.

Den årliga brännoljeenergi som ersätts med LNG-stationen hos Kainuun Voima är uppskattningsvis cirka 60 000 megawattimmar, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen i 3 000 egnahemshus. Rohe levererar den LNG-gasen från en LNG-terminal som färdigställs i Fredrikshamn i början av 2021.

LNG är ett kostnadseffektivt bränslealternativ som samtidigt minskar koldioxidutsläppen med cirka 25 procent jämfört med brännolja. Dessutom minskar utsläppen av kväve, svavel och partiklar i betydande grad. Lösningen lämpar sig som sådan för förnybara gaser, såsom förvätskad biometan eller Power-to-X när konkurrenskraften för dessa utvecklas. I lösningen ingår även beredskap för tankning av CNG i gasbilar och LNG i tunga fordon och detta kan byggas senare.

Mer information

CTS Engtec Oy: Projektchef Ville Niemi, ville.niemi@ctse.fi, 050 4534 596

Rohe Solutions Oy: VD Perttu Lahtinen, perttu.lahtinen@rohe.fi, 040 7718 908

Rohe Solutions Oy är ett företag som ägs av Haminan Energia och Alexela Energia och som bedriver försäljning av naturgas och LNG eller flytande naturgas. Rohe tillhandahåller LNG-tjänster för industri, tunga fordon och sjötrafik så att tjänsterna sträcker sig från enbart LNG-leveranser till kompletta, nyckelfärdiga lösningar.

Kainuun Voima Oy är ett kraftbolag som ägs av Kajana stad. Företaget producerar el, fjärrvärme och processånga. Bolaget eftersträvar ett ekonomiskt nollresultat och förser sin delägare med så förmånlig energi som möjligt som delägarna själva kan använda eller sälja vidare till sina kunder.

Fimpec svarar för projektledning, övervakning och säkerhetskoordinatorns uppgifter i Turun seudun puhdistamo Oy:s projekt för effektivisering av avledningsröret från Kakolabacken. Fimpec valdes med i projektgenomförandet i början av projektet och i uppdraget ingår bland annat att leda och samordna projektframskridandet samt hantera risker. På byggplatsen deltar Fimpecs experter inom flera olika tjänstesektorer. Avledningsrörsprojektet sysselsätter som mest cirka tio Fimpec-anställda och uppdraget bedöms sträcka sig till projektavslutet våren 2023.

Projektet genomförs eftersom de nuvarande avledningsrören från Turun seudun puhdistamo Oy:s reningsverk i Kakolabacken, Åbo stads regnvattenavlopp, har otillräcklig kapacitet som överskrids vid hällregn. Då har man varit tvungen att begränsa tillflödet och orenat avloppsvatten har kommit ut i vattendragen. Regnvattenöversvämningarna har också orsakat störningar i stadsmiljön.

Av denna orsak investerar Turun seudun puhdistamo Oy i ett nytt avledningsrör och en ny UV-anläggning. I anslutning till det nuvarande reningsverket byggs en UV-anläggning under marken för att desinficera avloppsvattnet innan det leds ut i avledningsröret. Det avloppsvatten som lämnar reningsverket uppfyller efter UV-behandlingen de hygienkrav som ställs på simvatten. Det nya avsnittet av avledningsröret byggs genom att bryta en tunnel från reningsverket till Pansiovägen och därifrån vidare genom att driva en tunnel till hamnbassängen. För tunneltryckningen grävs ett startschakt i början av röret och ett avslutningsschakt i slutet av röret. Från startschaktet borras och drivs röret till avslutningsschaktet. Tunneltryckning är en ny teknik i Finland medan den är allmänt använd i Europa. Med den här tekniken är koldioxidavtrycket och energiförbrukningen avsevärt mindre än när man gräver upp marken. Tunneltryckningen medför också mindre störningar för trafiken och invånarna.

Uppdraget är viktigt för Fimpec eftersom samarbetet mellan de olika verksamheterna på Fimpec betonas. I projektet deltar Fimpecs experter på industri, fastighetsteknik och infrastrukturbyggande. Den projektansvarige projektdirektören, Esa Kunnassaari på Fimpec, beskriver projektet som samhälleligt betydelsefullt.

”Projektet är mycket mångfasetterat och därmed unikt. I projektet utnyttjas för första gången sådan installationsteknik som inte har använts i finska förhållanden i motsvarande utsträckning. Ur ett samhälleligt perspektiv är det viktigt att miljöbelastningen i havet kommer att minska avsevärt efter projektet”, berättar Kunnassaari.

”Avledningsrörsprojektet är bolagets största investering efter att reningsverket togs i drift”, berättar Mirva Levomäki, VD för Turun seudun puhdistamo Oy.

”Det nya avledningsröret ökar reningsverkets kapacitet och driftsäkerhet och dessutom minskar byggandet av UV-anläggningen avsevärt den hygieniska belastning som leds ut i havsområdet kring Åbo”, tillägger Jarno Arfman, teknisk chef och projektansvarig på Turun seudun puhdistamo Oy.

Ytterligare information:

Esa Kunnassaari
projektdirektör
Fimpec Oy
+358 40 070 2621

Jorma Paananen
verksamhetsdirektör, Infra
Fimpec Oy
+ 358 40 034 7373

Mirva Levomäki
verkställande direktör
Turun seudun puhdistamo Oy
+358 40 712 6241

Finlands största vindkraftspark byggs i Piiparinmäki i Pyhäntä och Kajana under åren 2019–2021. I området kommer det att finnas 41 vindkraftverk med en nominell effekt på 211 MW. Anläggningen byggs utan statligt stöd och 60 procent av den energi som kraftverken producerar kommer att användas av Google. Anläggningen börjar producera el redan år 2020. I byggskedet kommer vindkraftsparken att direkt och indirekt sysselsätta över 500 årsverken.

Fimpec Oy har varit med och förberett projektet sedan sommaren 2018. I det egentliga byggprojektet som startar nu har Fimpec ansvaret för övervakningen av byggandet.

Mikko Toivanen, grundare av Ilmatar och direktör med ansvar för byggherreverksamheten bedömer att sammanpassningen av de olika arbetsskedena och tidsplaneringen betonas i ett så här stort vindkraftsprojekt. Där säger han att Fimpec har en viktig roll.

”I mindre vindkraftsparkprojekt slutför man i regel först markbyggandet och fundamenten och lyfter sedan turbinerna på plats. I Piiparinmäki kommer olika arbetsskeden att ske överlappande. Det ökar utmaningarna beträffande genomförande av projektet.”

”Fimpec har å sin sida mycket erfarenhet av extremt komplexa projekt där man måste hantera stora mängder detaljer. Det är också en viktig orsak till att vi ville ha dem som övervakare. Under förberedelsefasen övertygades vi också av det professionella greppet som Fimpecs experter har”, säger han.

Jorma Paananen, verksamhetsdirektör för infrastruktur på Fimpec Oy, konstaterar att det ur företagets perspektiv rör sig om ett viktigt projekt. Det banar väg inom en ny bransch inom infrastrukturbyggande.

”Vi har under årens lopp varit med och genomfört ett stort antal stora och små investeringsprojekt till industrin och inom energiproduktion samt olika projekt inom infrastrukturbyggande. I våra övervakningsuppgifter för vindkraftsparken i Piiparinmäki kan vi utnyttja den erfarenhet vi fått från dessa och även den breda expertisen hos våra experter.”

Mer information

Verksamhetsdirektör, infra, Jorma Paananen, Fimpec Oy
tfn 0400 347 373, jorma.paananen@fimpec.com

» Läs mer om vindkraftsprojektet i Piiparinmäki på Ilmatars webbplats.

I broprojektet i Vuonteensalmi byggdes en förspänd kontinuerlig balkbro med tre fält (44+56+44 m) i armerad betong. Den ersatte den smala och viktbegränsade fackverksbron från 1933 som var i dåligt skick. Projektet gick på dryga 5 miljoner euro och inkluderade utöver bron, på cirka en kilometers avsnitt, förbättring av huvudvägen och dess anslutningar, byggande av en gång- och cykelväg bredvid huvudvägen, omplacering av vatten-, avlopps- och elledningar, förnyande av vägbelysningen samt rivning av den gamla bron. Projektet genomfördes från mars 2018 till augusti 2019 och det ingick i kommunikationsministeriets program över brosaneringsskuld som publicerades 2016.

Den nya bron är viktig för den omgivande regionen eftersom den också möjliggör näringslivets fullskaliga transporter på landsväg 640 mellan Metsolahti och Vihtavuori. Den gamla brons konstruktion och viktbegränsningar begränsade nämligen såväl landsvägstransporter som båttrafik. Vikten av broprojektet betonas av att vägen är en reservrutt för riksväg 4 till exempel vid störningar i närheten av Vaajakoski.

Fimpecs roll i projektet

I Vuonteensalmi broprojekt var Fimpec Oy övervakare av totalentreprenaden och säkerhetskoordinator i projektet. Det som präglade projektet var att samarbetet mellan beställaren, övervakaren och entreprenören fungerade exceptionellt smidigt, vilket berodde på öppenhet, expertis och en obeveklig attityd ända från början.

En viktig faktor för det lyckade slutresultatet var att Fimpec var på plats kanske mer än normalt. Detta påverkade andan på byggarbetsplatsen på ett positivt sätt när övervakaren inte bara var en inspektör som tittar in då och då, utan en person som strävade efter att hjälpa entreprenören med större och mindre utmaningar på byggarbetsplatsen innan de hann utvecklas till problem. Den öppna dialogen med beställaren och entreprenören gav de mest optimala lösningarna och en gemensam syn i respektive situation. Det är också värt att nämna att inte en enda olycka inträffade på byggarbetsplatsen.

För några år sedan stod man i Jyväskylä inför en situation som är bekant i de flesta finska städer. Behovet av inbesparingar hade lett till att man på flera år inte hade hittat medel för att underhålla gatunätet och renoveringsskulden ökade så småningom.

”Beläggningsarbeten och nödvändiga reparationer gjordes, men inte nämnvärt något underhåll, det vill säga mindre reparationer och förstärkningar”, berättar Tuula Smolander, gatuchef på Jyväskylä stad.

Under de två senaste åren har man gått till väga på ett annat sätt i staden. Stora anslag har tilldelats för att avverka renoveringsskulden och år 2019 kommer reparationsarbeten att utföras på cirka 30 gator.

Enklare att allokera resurser rätt när man känner till gatunätets skick

Undersökningsdata ligger som grund för detta uppvaknande. I Jyväskylä har man i många års tid samlat in, sparat och systematiskt analyserat data om gatunätet. Jyväskylä är den enda staden i Finland som har mätt och undersökt hela gatunätets skick redan två gånger bland annat med hjälp av markradar.

”Jag tror att vi känner till skicket på vårt gatunät bättre än någon annan stad i Finland. Tack vare de två mätnings- och analysomgångarna har vi också fått information som hjälper oss att förutse hur gatunätets skick utvecklas och vi har redan kunnat bedöma effekterna av åtgärder som redan har vidtagits. Det känns bra att även beslutsfattarna har insett att bra underhåll förebygger en situation där gatorna förfaller till saneringsskick varvid reparationerna blir avsevärt dyrare”, konstaterar Smolander och påpekar att det i grund och botten handlar om att sköta stadens egendom.

”Systematiskt underhåll av gatorna är en del av egendomsförvaltningen. Vi strävar efter att hålla det gatunät som ligger på vårt ansvar i sådant skick att det betjänar användarna och att värdet bibehålls.”

Arbetet i Jyväskylä har också noterats på annat håll. Ett bevis på detta är att Finlands kommuntekniska förening i maj 2019 beviljade projektet gatunätets renoveringsskuld utmärkelsen Kommunteknisk prestation. I motiveringarna till utmärkelsen lovordades bland annat det att Jyväskylä är en av de få kommuner som har lyckats minska sin renoveringsskuld beträffande gatorna. Tuula Smolander premierades å sin sida för sin långvariga och ihärdiga utveckling av kommunteknik med utmärkelsen Suomen kuntatekniikan kehittäjä 2019.

Det som karakteriserar Jyväskylä är att de pengar som beviljats för underhåll har allokerats till de rätta arbetsobjekten och att pengarna har använts så effektivt som möjligt. Smolander säger att rätt information om gatunätets skick är avgörande för detta.

”Utifrån mätningarna har vi klassificerat gatorna i fem kategorier efter skicket och arbetena har allokerats till sådana objekt där reparationerna ger den bästa nyttan. Alltför ofta väljs objekten på magkänsla och en ytlig granskning.”

Fimpec som expert och arbetsövervakare

Stor vikt har fästs vid att hitta de rätta objekten och välja de arbetsmetoder som lämpar sig bäst för dem. I det här arbetet och övervakningen av arbetet fick staden hjälp av Fimpec Oy, som har ansvaret för övervakningen av beläggningsarbeten i Jyväskylä.

”För oss har det varit viktigt att få med experthjälp för att driva igenom jobbet, eftersom vi själva har begränsade resurser och arbetet också är säsongsbetonat, vilket ökar utmaningarna när det gäller att arrangera övervakning”, berättar Smolander.

”Vi har två roller i renoveringsskuldprojektet. Först och främst övervakar vi arbetet och kvaliteten i arbetet. För det andra har vi varit med och upprättat en lista över underhållsobjekten och planen för vilken teknik som ska användas var”, berättar Tommi Pakarinen, som bär huvudansvaret i projektet hos Fimpec.

Han säger att företaget gått med i projektet fördomsfritt. Utöver traditionella metoder har man även använt sig av sådana metoder som är mer sällsynta inom gatubyggande.

”Två bra exempel på detta är användningen av geonät och stabilisering. De är vanliga till exempel inom vägbyggande men vi anser att de lämpar sig väl också för att förstärka gatuobjekt som ett alternativ till omfattande massabyten. Båda har använts tidigare också i Jyväskylä men nu har användningen ökats märkbart.”

Fungerande samarbete

En aktiv amortering av saneringsskulden har nu pågått i två år. Vid sidan av de goda resultaten är Tuula Smolander och Tommi Pakarinen nöjda med samarbetet.

”Det är viktigt att kommunikationen har fungerat. Av våra anställda har jag fått positiv respons bland annat för att de reagerar när man tar kontakt och tar tag i uppgifter snabbt och konkret. Ärenden sköts inte endast vid skrivbordet utan vid behov utreds de på plats på objektet. Likaså har svaren och anvisningarna varit tydliga”, säger Smolander.

”För Fimpec har det gynnat oss mycket att vi fått vara med redan när arbetet planeras. Det gör det lättare att förstå helheten och det har gett oss möjlighet att förse kunden med hela vår expertis till exempel beträffande valet av lämpliga arbetsmetoder för varje objekt. Projektet har även visat Jyväskylä stads vilja att driva underhållsarbetena framåt systematiskt och att vid behov också införa nya lösningar”, tillägger Pakarinen.