Petri Luoma börjar på Fimpec som Lead Engineer för energiverksamheten 13.12.2021 Fimpec stärkte sina kompetenser inom energibranschen i november 2021 när Petri Luoma utnämndes till Lead Engineer. Till Luomas uppgifter hör att utveckla projektverksamheten inom energiverksamheten. I arbetet kommer han även att arbeta i expertuppgifter inom energibranschen i olika projekt. Luoma är utexaminerad maskiningenjör från Helsingfors yrkeshögskola år 2004 och han har cirka 15 års mångsidig erfarenhet från projekterings- och projektledningsuppgifter i olika organisationer inom energibranschen. Han har varit med i processprojekteringen för stora kraftverk och lett driftsättningar. Till Fimpec kommer Luoma från AFRY. En stark expert i Fimpecs energiteam Luomas specialkompetens inom energisektorn ligger inom vattenångekretsar. Han konstaterar ändå att en viktig motiverande faktor för att gå över till Fimpec var möjligheten att utveckla den egna kompetensen. ”Jag för med mig sådan expertis som kompletterar Fimpecs nuvarande energikompetens. Å andra sidan finns det mycket sådan expertis på Fimpec som jag själv har önskat, så det är motiverande att få utveckla mina egna kunskaper tillsammans med experterna på Fimpec”, säger Luoma. Luoma berättar också att Fimpecs tillväxtmål inom energibranschen imponerade honom. ”Nu var det ett intressant tillfälle att gå över till Fimpec. Bolaget har ambitiösa tillväxtmål och jag anser att Fimpec har identifierat utvecklingarna inom energibranschen på ett mångsidigt sätt. Jag ser fram emot att får arbeta med målsättningarna för energibranschen”, förklarar Luoma. ”Petris järnhårda och omfattande kompetens inom processprojektering i energiprojekt är ett efterlängtat tillägg till vårt energiteam. Petris roll utöver projektering, projektledning och försäljningsstöd är att utveckla processprojekteringen inom energi enligt de krav som ny teknik medför”, beskriver Jussi-Pekka Kuivala, projekteringschef på Fimpec. Mer information ges av: Jussi-Pekka Kuivala, jussi-pekka.kuivala@fimpec.com, +358 40 837 8095 Petri Luoma, petri.luoma@fimpec.com, +358 40 348 5578 Fimpecs energiexperter är verksamma i Finland, Sverige och Baltikum. Vi hjälper våra kunder framför allt i investeringsprojekt som rör övergången inom energibranschen med allt från konsultation till genomförande- och driftsättningsfaserna. Vår expertis omfattar bland annat värmepumpsteknik, förnybara bränslen och framtidens elnät. » Fimpecs energibranschen
Fimpecs moderna ledare, del 3: Ville Niemi 26.11.2021 Ville Niemi började hos Fimpec i augusti 2018 som projektingenjör och har på några år avancerat till att bli projektledare. Han har arbetat med energigasprojekt under hela sin 10 år långa karriär och har en gedigen kompetens och erfarenhet av gasbranschen. Hos Fimpec fortsätter han att arbeta med projekt inom samma bransch. Beroende på projekt kan hans roll vara huvudplanerare, projektingenjör eller projektledare. Ibland är han även med i Owner’s Engineering-uppdrag där Fimpecs expert arbetar som en del av kundens projektorganisation. Ofta består hans viktigaste arbetsuppgifter av styrning av planering, tidsplanering, upphandling och så klart projektledning. Det som betyder mest i hans vardagliga arbete är dock enligt Niemi att leda människor och sakfrågor, och det är ju det som projektledning i huvudsak innebär. I vardagen är det viktigt att leda sitt eget arbete, och förmågan att organisera arbetsuppgifter framhävs när det kan pågå 5 eller 15 projekt samtidigt som dessutom är av olika omfattning. ”Jag använder mig av ett personligt affärssystem”, skrattar Niemi. ”Det är självklart projektet som bestämmer tidsschemat och arbetsuppgifterna. När man har många projekt och tidsscheman på gång samtidigt är det viktigt att jag håller mig uppdaterad om vad som ska göras och vad som har planerats. Jag använder mig av traditionella post it-lappar och anteckningar på papper. Jag skriver ner att göra-listor, arbetsprioriteringar och tidsplaner. Någon skulle säkert smart konstatera att man kan organisera sina egna arbetsuppgifter med hjälp av Kanban-tavlor eller andra system, men när man har 100 fönster öppna på datorn samtidigt upplever jag att det är enklare att skriva ner saker på papper och lättare att också hitta informationen då”, beskriver Niemi sitt sätt att jobba. Det viktigaste är att jag själv håller mig uppdaterad om mina egna arbetsuppgifter och ansvar samt frågor som är viktiga för projektets framskridande. Förutom organisering är det även förmågan att leda människor i projektet som driver fram ett lyckat projekt. Niemi berättar att hans sätt att leda ett lyckat projekt är starkt förknippat med hur han själv vill vara som ledare. ”Som ledare vill jag vara schyst, ärlig, en så inspirerande och motiverande möjliggörare av ett smidigt arbete som möjligt. Så där kort och otympligt beskrivet”, skrattar Niemi. ”Detta och sättet som jag försöker leda projekt till framgång på är i sin tur inbyggt i mina arbetsuppgifter. Det väsentliga är att identifiera flaskhalsar, lösa knutar och jämna ut vägen så att projektet kan flyta på utan trassel. Man kan inte börja fundera på projektets gång först när själva genomförandet håller på att planeras utan projektet ska vara tydligt uppspjälkat och man ska ha definierat målbilden. Som man brukar säga ”väl planerat är hälften gjort” och det gäller även här, liksom i mina egna arbetsuppgifter”, sammanfattar Niemi. Passionen till bättre och lyckade projekt är egentligen orsaken till varför Niemi gillar projektarbete, och det är därför han har sökt sig till att jobba med projekt. ”Det känns så bra, nästan euforiskt, när ett projekt blir lyckat, och då vill man göra nästa projekt ännu bättre. Ett lyckat projekt är en väldigt stor motivator och onekligen är det ganska beroendeframkallande när man lyckas ta ett projekt i mål och dessutom så att det uppfyller alla de krav som ställdes på det. Motivationen har dock en annan sida också, och det kommer från misslyckanden och utmaningar. När man misslyckas vill man lära sig av detta och se till att det aldrig sker igen. Det gör att man försöker sitt bästa”, beskriver Niemi. Ingen inrutad ledartyp utan hybridledare som identifierar situationer och människor Niemi beskriver att hans ledarförmåga har utvecklats betydligt sedan första tiden. ”Ett stelt, beordrande och självsäkert ledarskapssätt är inte längre så dominerande utan arbetet har lärt mig en mjukare ledarstil. Jag har blivit mer medveten om verksamhetsmiljön och kan upptäcka förändringar i den. Jag kan bättre och snabbare anpassa mitt eget beteende till förändringar och situationer och det är inte längre så fyrkantigt eller tvärt”, förklarar Niemi. Niemi berättar att han har tänkt mycket på sin egen ledarstil och till slut bad en kollega att säga sin åsikt. Kollegans svar var att Niemi är en visionär och coachande ledare som gör mycket själv. Intressen stödjer hans sätt att leda på ett bra sätt. ”Jag vill inte sätta någon stämpel på min ledartyp. Jag ser mig själv mer som en hybridledare som kan anpassa sitt beteende utifrån miljö och intressentgrupper. Jag vill ändå vara en målmedveten coach, och där får jag faktiskt stor hjälp av mina fritidsintressen. Jag är brottningstränare och tränar mest 16-åringar. Både som coach och i mitt arbete får jag fundera på hur jag ska kunna få en person att göra sitt bästa och till och med överträffa sig själv”, reflekterar Niemi. Enligt Niemis erfarenhet är det ibland på sin plats att även vara mer bestämd som coach. ”När man vill komma till beslut och driva fram något är det bra att även kunna vara mer rak på sak. I mitt andra intresse, dvs. nationellt försvar, får jag öva även på den tuffare ledarstilen”, beskriver Niemi. En viktig del av Niemis eget ledarskap är ändå att han kan identifiera situationer och anpassa sitt ledarskapssätt utifrån dem. Niemi konstaterar att man måste ta hänsyn till människor som individer och att olika ledarstilar passar för olika personer. Förutom situationer är det därför viktigt att känna sina kollegor och samarbetspartner och veta vilken typ av ledarskap var och en behöver. Utvecklingssamtalsförmågan och öppna värdediskussioner nyckeln till ett modernt ledarskap Niemi är väldigt nöjd med Fimpecs moderna ledarskap. ”Enligt min erfarenhet är Fimpecs ledning bra på att ge och ta emot respons, behandla den och genomföra åtgärder vid behov. Enligt mig är det en förutsättning för ett modernt ledarskap. Verksamheten hos Fimpec fungerar för övrigt också så att man kan anpassa sitt eget beteende utifrån situationer, det blir inte några konflikter mellan människor utan diskussionerna är sakliga och lösningar hittas snabbt och smidigt”, tänker Niemi. I sitt eget arbete försöker Niemi vara en modern ledare på samma sätt. ”Mitt dagliga arbete går ut på att leda människor och olika sakfrågor så jag försöker vara en så bra ledare som möjligt och att hela tiden lära mig något nytt. Det är viktigt i mitt arbete att ge och ta emot respons. Framför allt förmågan att ge respons är en sak som jag har tänkt mycket på. Här är det också viktigt att möta människor som individer och känna till deras behov”, beskriver Niemi. Fimpecs ledord öppen, visionär och rakryggad är enligt Niemi även en del av ett modernt ledarskap. Han anser att man måste kunna öppet prata om värden och kan också skriva under på dessa ledord i sin egen verksamhet. ”Om jag tänker på mina egna värden yrkesmässigt så är det ju dessa saker som dyker upp. När jag tänker efter så betyder de egentligen allt. Det går ju inte att skapa ett positivt engagemang och ett smidigt arbetsflöde utan dem. Dessa saker ska enligt mig fungera i företaget över hela linjen, man måste kunna prata om saker öppet”, berättar Niemi. Enligt honom syns Fimpecs värden i vardagen allt mer. Det ordnas gemensamma lägesöversikter där frågor gås igenom öppet, organisationerna är platta, människorna är lättillgängliga och det är enkelt att prata om saker, utan att glömma den gedigna erfarenheten och expertisen. ”Det går inte att säga något negativt om Fimpec. Förtroendet för ledningen är högt, och på individnivån finns det också en stark kompetens och mycket motivation. I själva verket upplever jag att vi är jävligt bra på det vi gör”, konstaterar Niemi glatt.
I riktning mot minskade utsläpp från fartygstrafiken – en ingenjörs annorlunda arbete ombord 11.11.2021 Toni Lakso har just återvänt från Nederländerna från ett tio dagars påhugg. Han arbetar hos Fimpec som automationsingenjör. I hans arbetsuppgifter under den senaste tiden har påhuggen med idrifttagning och testning av scrubbersystemen på fartyg spelat huvudrollen. Påhuggen som innefattar flera dagars sjöresor gör ingenjörens vardag mycket intressant. Syftet med en scrubber, d.v.s. rökgastvättare, är att minska de skadliga utsläppen från ett fartyg. Den avlägsnar från rökgasen svaveldioxid och andra orenheter som uppstår vid förbränningen. Den fungerar på sätt och vis enligt samma princip som katalysatorn i en bil. Det idealiska slutresultatet vore att bara vatten och koldioxid skulle återstå av utsläppen. Laksos arbetsbeskrivning är mångsidig. Ett testa systemet är en stor del av arbetet. Där kontrollerar man bland annat att signalerna går korrekt. När systemet tas i drift testas systemet under fartygets gång och på den grund utförs det ändringar och reparationer i systemet. Lakso utför också servicepåhugg som är inriktade på att uppdatera systemet, de syftar till att klarlägga fel som upptäckts i systemet och åtgärda dem. Alla ändringar rapporteras. ”På nya fartyg testar man först att allt fungerar och när fartyget är färdigt, beger man sig på en sjöresa på en knapp vecka, under vilken jag testar systemet utgående från en testlista. Jag för min del reparerar tillämpningsprogrammet och ställer in, om det hittas problem. Det är meningen att ”scrubbern” ska fungera utan att utsläppsgränsen överskrids. Naturligtvis är det bra, om det inte heller kommer några andra larm och systemet fungerar helt automatiskt. Det uppenbarar sig ändå ofta problem och de är olika från fartyg till fartyg, man vi försöker alltid få dem reparerade,” beskriver Lakso sitt arbete. ”Utöver idrifttagningarna gör jag servicepåhugg som syftar till att uppdatera systemen. På mitt senaste påhugg var min huvuduppgift att uppdatera tillämpningsprogrammet till den senaste versionen och reda ut de fel som redan observerats. Om man kan åtgärda ett fel med hjälp av systemet, så då utför jag reparationen, men ibland är felen mekaniska och då sköts grejen av en mekaniker, som nu på det här senaste påhugget i Nederländerna,” fortsätter Lakso. Automationsingenjörens vardag ombord Lakso har utfört idrifttagning och testning av scrubbersystem på fartyg alltsedan 2019 och har hittills varit på tre fartygspåhugg. De första påhuggen gjorde han på ett kryssningsfartyg i Nazaire i Frankrike, där han först var ett par månader i slutet av 2019 och en dryg månad i början av 2020. På sommaren samma år var han två och en halv månader i Sydkorea på containerfartyg, som i dag hör de största i världen. Laksos färskaste systemuppdateringspåhugg var på ett kinatillverkat containerfartyg i Nederländerna och det varade allt som allt tio dagar. Påhuggens längder kan alltså variera till och med ganska mycket och fartygets användningsändamål inverkar i någon mån på hur lång tid testerna av systemen tar i anspråk. ”Man strävar alltid efter att av ekonomiska orsaker sköta idrifttagningen snabbt i synnerhet när det gäller fartygsserier. Av kryssningsfartygen görs det ändå inte många likadana, så på dem är idrifttagningen längre. Fraktfartyg görs däremot flera i serie och ju fler det görs av dem i en serie, desto mer förkortas idrifttagningen och testtiderna. Testavsnitten kan vara mindre, men de kan vara fler i följd,” beskriver Lakso. Helt ensam behöver Lakso inte utföra sitt arbete, fastän han kan vara den enda automationsexperten som jobbar med systemet. ”Ofta är det alltid med någon annan sakkunnig, i allmänhet en expert på det mekaniska området. Han är en sådan som vet mer om hela processen, men själv sköter jag ändringarna i tillämpningsprogrammet. Fartygets besättning deltar också i viss utsträckning i arbetet. Man måste ofta handleda och instruera någon medlem av besättningen hur systemet opereras och naturligtvis måste jag ge en företrädare för besättningen en rapport över de saker som ändrats, ” beskriver Lakso. Enligt Lakso är det ofta knappt om fritiden på fartygspåhuggen, men ibland har det inträffat sådana situationer, att man efter jobben har kunnat bekanta sig med staden och till och med sevärdheterna. ”På ett påhugg fanns det en aning fritid och då hann jag också gå till stan med besättningen på kvällarna. I princip är dagarna ändå långa och efter arbetet blir det mest att sova. På grund av coronan har man inte heller haft möjlighet att titta på sevärdheter, men på det franska påhugget före de begränsningar som coronan medförde besökte vi med gänget ett par museer,” drar Lakso sig till minnes. De utmaningar som den speciella miljön innebär förjagar inte intresset En automationsingenjörs arbete på ett fartyg kan vara oförutsägbart och havsmiljön för med sig många utmaningar i arbetet. Myndighetslov, oförutsägbara väderleksförhållanden och fel i maskinerna är några komplikationer som Lakso har råkat ut för på sina fartygspåhugg. ”I allmänhet får man göra förbättringar av tillämpningsprogrammen först när ett fartyg är testat även i övrigt. Under det senaste påhugget var det så dålig tur att efter uppdateringen av tillämpningsprogrammet den första dagen väntade jag de följande fem dagarna i kojen, när vi inte fick lov av myndigheterna att köra med slutet kretslopp. Först på den sista etappen fick vi möjlighet att testa, men då blåste det upp en hård storm, som begränsade användningen av fartygets huvudautomationssystem, och vi kunde inte köra med särskilt stor belastning. För att kunna trimma regulatorerna ordentligt, borde man ha kört omväxlande fortare och omväxlande saktare, men på grund av stormen blev vi tvungna att köra hela sträckan långsamt,” berättar Lakso. På påhuggen i Sydkorea och Frankrike har systemets huvudmaskin varit sönder, när Lakso har anlänt. På sjöresan i Sydkorea orsakade sjögången mottryck i systemets rörledningar, varför sjögången trängde vattnet tillbaka och fyllde behållarna, som till följd av detta svämmade över. På sjöresorna är i synnerhet de dåliga förbindelserna en utmaning ombord, man kan med andra ord inte begära hjälp förrän man är i hamn, när nätet igen fungerar. Utmaningarna har ändå inte försvagat Laksos motivation för idrifttagnings- och testjobb ombord. Lakso tilltalas i synnerhet av arbetets natur och resejobben i allmänhet. ”Jag gillar i synnerhet de här fartygsjobben, eftersom helheten är mindre. Som jämförelseobjekt är systemen i kraftverk och motsvarande så väldiga, men på ett fartyg har man möjlighet att se, uppleva och testa aggregaten ordentligt som helheter när systemen är mindre. Arbetsgemenskapen är också mindre på fartygen och därför bekantar man sig mer med andra, vilket gör jobbet angenämare än exempelvis andra resejobb eller större projekt”. Det har också varit tal om följande fartygspåhugg, eftersom Lakso ännu har ivern kvar. ”Det finns ännu tjugo kinatillverkade containerfartyg som inte har tagits i drift, så det kan hända att jag får åka på idrifttagningspåhugg också på dem. Varje fartygs system testas naturligtvis skilt för sig. Servicepåhugg är också möjliga när det kommer fartyg till europeiska hamnar. Härnäst för arbetet mig till en cellulosafabrik i Amerika, men efter det åker jag nog gärna igen på fartygsjobb, om och när sådana erbjuds,” försäkrar Toni Lakso.
Jussi-Pekka Kuivala har utsetts till chef för konsultverksamhet och processplanering hos Fimpec 13.10.2021 Jussi-Pekka Kuivala har utsetts till chef för konsultverksamhet och processplanering hos Fimpec från och med september 2021. För uppgiften fokuserar han kraftigt på energi och har som mål att utveckla konsultverksamheten ur hela Fimpec Groups synvinkel, samt att utveckla processplaneringen ur energiverksamhetens synvinkel. Kuivala anser att konsultverksamheten spelar en viktig roll som stöd för Fimpecs övriga tjänster. ”Konsultverksamheten är en så kallad inkastare. Vi vill vara med i ett tidigt skede i fråga om projekt, nya ämnen och ny teknik som vi uppmärksammar våra kunder på. På så sätt håller både vi och våra kunder jämna steg med utvecklingen”, beskriver Kuivala. Stark bakgrund inom konsultverksamheten Kuivala är diplomingenjör inom energiteknik och har förutom energiteknik även studerat tillämpad termodynamik. Kuivala arbetade länge hos Greenfield Consulting, först som konsult och var senare aktieägare och verkställande direktör. Kuivala säger att han snabbt blev tilldelad ansvar inom konsultverksamheten och fick intressanta internationella erfarenheter. Sitt eget fackområde hittade han genom sitt diplomarbete, om fjärrkyla, som han gjorde i form av ett konsultuppdrag. På den tiden var fjärrkyla något nytt i Finland så han blev snabbt specialist på området redan som ung. Kuivala har även arbetat hos Granlund Oy, som ledare för teamet Regionala energilösningar. Då utgjorde energilösningar som skräddarsyddes särskilt för slutanvändares behov en betydande del av hans arbete. Tillväxtmålen och de nya utmaningarna är motiverande Övergången till Fimpec är en naturlig sak för Kuivala. Han säger att han blev intresserad av uppgifterna och att det snabbt kändes rätt. Det som övertygade Kuivala var Fimpecs fokus på projekt inom energiindustrin, målet att uppnå kraftig tillväxt, möjligheterna till internationalisering och aktörer som var kända sedan tidigare. ”Det att Fimpec hade identifierat energisektorn som en bransch för kraftig tillväxt var något som gav förtroende. Vi är inte någon särskilt känd aktör inom energisektorn just nu men vi har gedigen beredskap för att lyckas. Även företagets internationella erfarenhet gjorde intryck eftersom jag även har mycket internationell erfarenhet själv. Det fanns även bekanta aktörer inom företaget och det var ett trevligt plus”, beskriver Kuivala. Kuivala säger sig redan vänta på att få ta ordentligt tag i målen och utmaningarna inom energibranschen. ”Förstås väntar jag mig redan att vi kommer att uppnå målen och det känns bra att kunna vara med och skapa tillväxt. En bra utmaning för oss är att få Fimpecs renommé och medvetenheten om företaget att växa inom energisektorn. Det kommer att bli intressant.”
Kosti Koski har startat som chef för energiverksamheten hos Fimpec 14.9.2021 Kosti Koski utsågs till chef för energiverksamheten hos Fimpec från och med augusti 2021. Koski ansvarar för att skapa utöka och utveckla Fimpecs energiverksamhet och för internationaliseringen inom energisektorn. En central del av Koskis arbetsbeskrivning är att i samarbete med den övriga verksamhetsledningen mångfaldiga projektexportvolymen inom energiverksamheten och energisektorn i Finland, Baltikum och Sverige. Koski har spjutspetskunnande inom strategiskt ledarskap och försäljning. Han berättar att strategiskt ledarskap innefattar mycket mer än bara planering av affärsverksamheten. Till exempel är han entusiastisk i fråga om uppgifter som rör utveckling av ledningssystemet för affärsverksamheten och om att föra ut kundorientering till hela organisationen. Med strategiskt ledarskap och säljkunnande som trumf Kosti Koski är diplomingenjör inom energiteknik samt ekonomie magister och har förutom sin mångsidiga utbildning även en mångsidig arbetserfarenhet. Senast fungerade han som försäljningschef för en branschövergripande konstruktionsbyrå. Tidigare ansvarade Koski bland annat för Helens kylverksamhet under dess kraftiga tillväxt- och investeringsskede. Fimpec var inte ett känt företag för Koski men dess tillväxtmål och det gedigna kunnandet inom energisektorn var något som imponerade på honom. ”Det som särskilt lockade mig hos Fimpec var det ambitiösa tillväxtmålet. Här rullar man inte tummarna och väntar på att jobben kommer trillande. För konsultverksamheten är det av yttersta vikt att alla är inställda på kundarbetet och att man lyssnar på kunden och verkligen tillhandahåller tjänster för kundernas behov. Fimpec har ett betydande kunnande inom energisektorn och en strategi som skiljer sig från konkurrenterna. Vi har alltså en fantastisk grund för tillväxten”, konstaterar Koski sammanfattningsvis. Fimpec Groups verkställande direktör Antti Lukka anser att Koski särskilt stärker Fimpecs kundorienterade utveckling och den strategiska ledningen av kundrelationerna. ”Vi har ställt ambitiösa mål för vår energiverksamhet inför de kommande åren och för att möjliggöra dem var Koski ett naturligt val som chef för energiverksamheten. Fimpec är särskilt känt för omfattande uppdrag inom industrin men tills vidare har vi inte utnyttjat den tillväxtpotential som följer av hållbar utveckling på ett maximalt sätt. Koskis kunnande inom ledning av kundrelationer och utveckling av affärsverksamheten stöder för sin del att vi uppnår tillväxtmålen för energisektorn”, säger Lukka.
Praktiken hos Fimpec har gett Emilia Timonen självsäkerhet, nya kunskaper och en mångsidig erfarenhet 2.9.2021 Jag studerar till ingenjör inom byggnadsteknik vid Xamki i Kotka och jag riktar in mig på planeringssektorn. Jag har redan länge varit intresserad av byggande och jag vet att det finns bra arbetsmöjligheter inom branschen. Under studietiden har mitt intresse för planering ändå bara blivit starkare. Planeringen intresserar mig särskilt för att jag vet att det sist och slutligen blir till något konkret och jag får själv fundera över vilket alternativ som är bäst i ett visst skede under arbetet. Planeringen gör att jag får se resultatet av det jag har gjort. Hos Fimpec arbetar jag inom enheten för byggnadsplanering och teknisk beräkning. Särskilt under den här sommaren har jag fått arbeta i praktiken med de planeringsuppgifter som jag studerar. Under förra och den här sommaren har jag planerat stålkonstruktioner och skötselplaner samt fått planera grunder och dimensionera fundament. Under min andra sommar som praktikant har jag även haft mer mångsidiga uppgifter och det har motiverat mig. Jag har alltså fått utvecklas och det känns bra att Fimpec litar på att man kan själv. Förra sommaren lärde jag mig mycket och nu i somras har jag fått använda mig av det jag lärde mig då. Det kändes naturligt att komma tillbaka till Fimpec efter förra sommaren. Jag ansökte hit igen eftersom jag tyckte om arbetet och hade trevliga kollegor. Det kändes bra att komma tillbaka, jag har inte alls ångrat det! Under sommaren 2020 hittade jag CTS Engtec som numera är känt som Fimpec, genom en klasskamrat. Jag blev genast intresserad av CTS Engtec när jag hörde om det. Jag skickade in en ansökan och fick svar snabbt. När man söker jobb som studerande råkar man ofta ut för situationer där arbetsgivarna inte svarar alls eller så får man bara ett automatiskt svar. Men från CTS Engtec fick jag svar jättesnabbt, de intervjuade mig snabbt och jag fick slutligen jobb också! Jag är verkligen nöjd med rekryteringsprocessen eftersom allt skedde smidigt och utan problem. Mångsidiga uppgifter och självsäkerhet för arbetet En av höjdpunkterna under praktiken har varit ett besök till UPM Kymis fabrik. Där fick jag i praktiken se två platser som jag hade planerat för. För den ena platsen planerade jag en lyftskena och för den andra började jag planera en skötselplan. Det var kul att se hur det ser ut ”på riktigt”, det hjälper en att få en uppfattning bland annat om avstånd. Fabriksmiljön är intressant annars också. Som helhet taget var besöket på UPM en bra erfarenhet. När jag sade att jag var intresserad av att besöka dem var det kul att de beaktade det och att besöket snabbt blev av. Jag har även i övrigt fått arbeta med många olika saker hos Fimpec, ibland har det varit mindre jobb och ibland har det rört sig om större helheter. Varje projekt och uppgift är annorlunda och det gör arbetet intressant. Under de här två somrarna har jag egentligen lärt mig mer än under studierna. Nu har jag fått arbeta i praktiken med det som vi under studierna bara går igenom i teorin. Jag har även fått mer självsäkerhet eftersom de lyssnar på praktikanterna här. Även fabriksbesöket blev av snabbt när jag sade att jag var intresserad. Hos Fimpec ber de även om praktikanternas åsikter och hjälp, det är verkligen trevligt att vara här. Den så kallade praktikantstatusen har inte påverkar hur övriga anställda har förhållit sig till mig och atmosfären har varit positiv och bra. Det känns bra att vara arbetstagare hos Fimpec Som arbetsgivare är Fimpec bra och flexibel. Man vågar säga vad man tycker till cheferna och även fråga dem om man undrar något. Allt har skett utan problem, ända sedan jag sökte praktikplats. Jag känner att verksamheten hos Fimpec är öppen, kommunikationen mellan arbetstagarna är snabb och alla är avslappnade och har bra humor. Jag har även rekommenderat Fimpec för mina studiekompisar och i somras fick jag arbeta med en klasskamrat som fick praktikplats hos Fimpec. Jag skulle även gärna fortsätta arbeta hos Fimpec. De här uppgifterna är intressanta även i fortsättningen och jag skulle vilja se vad framtiden för med sig för Fimpec. Jag vill understryka att om någon är intresserad av Fimpec så lönar det sig att söka, här är de verkligen intresserade av praktikanter och deras arbete. Här får man inga automatiska svar utan allt sköts smidigt och snabbt. Jag vill inte låta som någon kliché när jag säger att Fimpec är en bra arbetsplats, utan det bara är så. Det är verkligen trevligt här, allt har gått smidigt, arbetsgemenskapen är avslappnad och positiv och det som är allra viktigast är att man verkligen får arbeta med intressanta uppgifter här.
Fimpecs moderna ledare, del 2: Sylvain Koivulampi 12.8.2021 Projektingenjör Sylvain Koivulampi startade hos Fimpec 2015, i slutet av sina studier till diplomingenjör inom byggnadsteknik. Han letade efter intressanta arbetsmöjligheter och potentiella arbetsgivare då han råkade på Fimpecs webbplats. Koivulampi var intresserad av Fimpecs specialisering inom byggnads- och projektledningsuppgifter för industri och lokalprojekt samt av företagets internationaliseringsmöjligheter. Därför kontaktade han företagsledningen direkt. Koivulampi fick genast arbete och fick börja med masskalkyler inom projektet för Riikinvoimas ekokraftverk. Arbetsuppgifterna har utvecklats från det och han har fått erfarenheter från många olika projekt. Efter Riikinvoima deltog Koivulampi i MetsäFibres projekt för bioproduktfabriken i Äänekoski och efter det fick han möjligheten att göra sitt diplomarbete för Fimpec. Efter att han blivit klar har han gått från arbetsplatsingenjör till projektingenjör. För närvarande arbetar han med UPM:s hamnterminalprojekt under sin första utlandskommendering i Montevideo i Uruguay. Koivulampis projektingenjörsarbete innefattar kostnadsövervakning och -uppföljning, masskalkyler samt tidtabellsplanering och -uppföljning. Öppenheten är verksamhetens kärna Koivulampi anser att projektarbete innebär att man lever enligt de villkor som ställs av projektets krav och framgångar. Därför leder han sitt eget arbete särskilt genom att prioritera sina uppgifter och kommunicera på ett öppet sätt. Uppgifterna arrangerar han enligt vad som vid förekommande tidpunkt är viktigast för att projektet ska framskrida. I sitt arbete försöker Koivulampi även att vara absolut ärlig gentemot både sina egna chefer och kollegor och mot kunder och övriga intressegrupper. ”Jag vill handla på ett öppet sätt så att jag berättar om eventuella utmaningar eller problem som jag tycker mig identifiera, men jag säger även gärna om något verkar vara alldeles särskilt smart”, öppnar Koivulampi. Enligt Koivulampis egen erfarenhet är öppenhet något man särskilt kan förverkliga hos Fimpec. ”Jag har aldrig råkat ut för en situation där det skulle ha varit så att jag ville ta upp en sak men sedan känt att jag hellre låter bli. Atmosfären har alltid varit sådan att man kan och vågar ta upp vad det än är om det känns så.” Koivulampi satsar på att få ett projekt att lyckas precis genom att leda sitt eget arbete. Det är viktigt att det egna arbetet framskrider i takt med projektet och att man ansvarar för sina egna uppgifter så att man sköter dem så bra som möjligt. Dessutom främjar han att projektet lyckas genom att skapa en öppen atmosfär. ”För egen del försöker jag komma bra överens med alla som arbetar med projektet och att stödja dem så att de lyckas med sina egna uppgifter. Det genomför jag genom att proaktivt dela information. Om jag skulle få information under mitt eget arbete som jag anser att någon annan i projektteamet kunde ha nytta av, så delar jag informationen till den personen. På så sätt kan jag skapa en öppen atmosfär och även hjälpa andra”, beskriver Koivulampi. Koivulampi anser att det moderna ledarskapet syns för arbetstagarna hos Fimpec i form av öppenhet, som en av fördelarna med en lågtröskelorganisation. Tröskeln att kontakta chefer och kollegor är låg, eller finns egentligen inte alls. Det är lätt att prata om vad det än är. Dessutom kommer man överens med alla kollegorna och alla är proffs. Under olika projekt har Koivulampi upplevt det moderna ledarskapet som härrör sig från öppenheten särskilt via projektteamen. ”Under projekten har projektteamen blivit sådana att atmosfären har varit jättebra. Inte bara mellan oss som arbetar för Fimpec, utan för hela projektorganisationen. Vi har inte ett arbetssätt där vi bara ser till oss själva eller isolerar oss som ett Fimpec-block utan vi arbetar verkligen som en sömlös del av projektorganisationen, för att främja projektet”, säger Koivulampi sammanfattningsvis. Förutom öppenheten är insiktsfullheten och rättframheten betydelsefulla för Koivulampis eget arbete och han anser inte att de bara är fina påklistrade ord. Det att de faktiskt förverkligas är ett av skälen till att han har trivts så pass länge hos Fimpec. Koivulampi anser att de förverkligas i projekten på ett sätt som gör att kommunikationen är direkt och otvungen, både mellan dem som arbetar för Fimpec och mellan de övriga som deltar i projektet. ”Till exempel här under hamnterminalprojektet i Montevideo ser vid dem och de förverkligas så att även om andra från Fimpec deltar i projektet så arbetar vi ändå som en sömlös del av hela projektledningsorganisationen. Projektets totala fördel styr all verksamhet.” Möjligheter till utveckling Parallellt med öppenheten har utvecklingen av Koivulampis egna färdigheter varit en viktig del av hans karriär hos Fimpec. Han anser att han har kunnat utveckla och uppdatera sitt kunnande eftersom hans uppgifter inom varje projekt har varierat. ”Arbetsbeskrivningen och ansvarsområdena inom olika projekt har delvis varit likartade men det har alltid förekommit variationer. Jag har lärt mig mycket nytt och nyttigt under varje projekt. Hos Fimpec har jag i synnerhet fått uppleva hur man inom en sådan här organisation kan arrangera arbeten för experter enligt deras styrkor och utvecklingsönskemål. I själva verket har hela min karriär hos Fimpec gått så att man har erbjudit mig arbeten inom olika projekt där arbetsbeskrivningen och uppgifterna motsvara mina kunskaper och stöder utvecklingen av dem”, beskriver Koivulampi. Han beskriver sin passion för bättre projekt även genom sina egna kunskaper. ”Jag är medveten om att jag bara är en byggsten i ett större maskineri för de olika projekten. Jag förstår att mina egna roller och uppgifter, vad de nu än är, är viktiga och därför vill jag göra mitt jobb så bra som möjligt.” Koivulampi anser att han har vuxit både professionellt och som människa hos Fimpec. Som yrkesmässig tillväxt räknar han särskilt en fördjupad förståelse för byggnadsprojekt inom industrin samt en förståelse för hur den kundorienterade delentreprenörmodellen och projektledningen fungerar i samband med detta. ”Jag har fått arbeta med olika slags människor och på det sättet har jag även vuxit som människa eftersom arbetskamraterna och kollegorna byts ut i samband med projekten. Jag har även lärt mig tyst information av dem men även fått lära känna nya människor, till och med överallt i världen som nu under det här senaste projektet. Det har verkligen öppnat mina ögon”, säger Koivulampi sammanfattningsvis. Nycklar till ledarskap Koivulampis var alldeles i början av sin karriär då han startade hos Fimpec. Fimpec har alltså haft en stor betydelse för hans karriär och kunnande. Koivulampi har inte ännu haft någon ledarskapsbefattning men ledarskap kräver inte nödvändigtvis motsvarande titel. Koivulampi anser att om en möjlighet till ledarskapsuppgifter skulle uppstå i framtiden så har han fått bra lärdomar hos Fimpec för att arbeta med de uppgifterna. ”Hos Fimpec har jag fått lära mig att om jag någon gång kommer att arbeta med chefsuppgifter så lönar det sig att skapa en atmosfär där mina underställda och kollegor vågar ta upp vilken fråga som helst. Jag anser att det är kopplat särskilt till öppenhet, ärlighet och rättframhet, det att man står för det man lovat och handlar på samma sätt som man vill att andra ska handla. Hos Fimpec är det precis så.”
Fimpecs moderna ledare, del 1: Riitta Ilmasti 18.6.2021 Projektchef Riitta Ilmasti lärde känna Fimpec genom en kollega 2010, då hon arbetade som projektchef inom industrin. Några år senare började hon hos Fimpec och arbetade först som projektkoordinator inom Metsä Groups projekt kring bioproduktsfabriken i Äänekoski. Efter det har hon arbetat som projektchef under projektplaneringen och genomförandeskedet för mindre, lokala projekt. Nu deltar hon i Metsä Groups projekt kring bioproduktsfabriken i Kemi där hon som projektkoordinator ansvarar för bland annat kvalitetsdokumentationen och för styrningen av arbetsplatsprocesserna. Att lyckas genom teamarbete Ända från första början har Fimpecs arbetssätt och värderingar imponerat på Ilmasti. Teamarbetet och det att man arbetar tillsammans har alltid spelat en viktig del i projekten. Ilmasti beskriver projektarbetet som hektiskt och så att det inte alltid går att planera sitt arbete. ”Visst utarbetar vi alltid tidtabeller och gör upp planer men det här arbetet kräver även att man kan se vad som komma skall och att man förstår vad som sker senare under projektet.” Man gör alltså förberedelser men Ilmasti anser att det rör sig om att leva i nuet och att inte bara arbeta där man känner sig bekväm. ”Projektarbeten passar inte för dem som vill jobba från nio till fem, utan man måste kunna njuta av de utmaningar man möter.” Ilmasti anser att det som ändå balanserar det utmanande arbetet är en byggargrupp som svetsas samman, där tilliten till kollegorna sitter djupt. Man arbetar alltså verkligen tillsammans och hjälper varandra i alla situationer. Ilmasti tror även att det här arbetssättet är något som passar dem som söker sig till Fimpec, eftersom det att teamet svetsas samman ju är en viktig del av att projektet ska lyckas. ”I projektet kring bioproduktsfabriken i Äänekoski var det smidiga samarbetet en av de grundläggande faktorerna till att vi lyckades. Nu ser vi samma sak i Kemi. Det är fantastiskt att vara en del av det”, beskriver Ilmasti. Hos Ilmasti visar sig passionen för bättre projekt i att hon lever för sina projekt. Hon jämför projektledning med barnuppfostran. ”Ett projekt känns lite som ett barn, processerna liknar varandra. Man tar till sig projektet, lever med det och siktar in sig på ett gemensamt mål. Slutligen överlåter man projektet med tanken att det ska klara sig själv och att man med gott samvete kan släppa det ifrån sig.” Med transparensen i centrum Som en del av ett modernt ledarskap försöker Ilmasti använda sig av öppenhet, ärlighet och lösningsorientering i sitt arbete. Hon ger ett exempel på hur hon arbetar: ”Tillsammans med regionansvarige tog vi fram en processbeskrivning och bad planerare, ansvariga och entreprenören att delta i detta. Vi gjorde upp en tabell där vi samlade in uppgifter som vi sedan gick igenom med de olika parterna. Vi funderade över vad vi ville ha, vilka resultat vi ville uppnå och vem som skulle utföra de olika uppgifterna. Alla fick möjlighet att säga vad de tyckte om hur saker och ting skulle lyckas och om hur eventuella problem skulle lösas. Vi fick bra återkoppling och allt fungerade för alla. Framför allt var det transparent.” Ilmasti anser att det moderna ledarskapet märks i Fimpecs verksamhetssätt just genom öppenheten. ”Vi har ingen hög hierarki, alla är nåbara och man kan kontakta vem som helst. Alla har även möjlighet att ta upp saker och till exempel på våra möten är det lätt att ta upp frågor för diskussion så att alla hör och får säga sitt. Vår verksamhet är verkligen öppen just på den här fronten.” Värdena har sin utgångspunkt i människorna Ilmasti är särskilt glad över att man kan arbeta hos Fimpec mot bakgrund av sina egna värderingar och sin egen personlighet. Hon känner att hon kan leda projekt till framgång tack vare sin egen erfarenhet som projektchef, sina kunskaper om projekt samt det faktum att hon gör saker med känsla. Som ledare vill hon snarast vara en coach och hon tror inte på ett auktoritärt ledarskap. ”Visst måste det finnas någon som tar ansvar och fattar beslut men i övrigt vill jag främja samarbetet och att vi arbetar som ett team.” Ilmasti säger att hon tidigare bara kunde drömma om att man kunde få förverkliga sina egna värderingar i arbetet men att det faktiskt är möjligt hos Fimpec. Tilliten, uppskattningen för det egna arbetet och att man kan arbeta både självständigt och med andra är värden som Ilmasti uppskattar hos Fimpec. Att arbeta hos Fimpec har även stärkt uppfattningen om att det är ekonomiskt lönsamt att arbeta värdebaserat. Förutom öppenheten är även insiktsfullhet och rättframhet något som betyder absolut allt för Ilmasti i hennes arbete. Hon känner att det ger bra resultat om man får förverkliga sina egna värderingar i arbetet och det är något som arbetsgivaren uppskattar. Nu känner Ilmasti att det vore omöjligt att handla på något annat sätt. ”Hos Fimpec har värdena kommit inifrån och av att arbetstagarna redan från början handlar enligt sina egna och våra gemensamma värden. Ingen har sagt utifrån att man vill följa något särskilt mönster. Därför tror jag att det är en viss typ av människa som söker sig till Fimpec och därför fortsätter vi att ha bra arbetssätt.”
Saku Virtanen blir servicedirektör för installationsledning på Fimpec 7.5.2021 Maskin- och produktionsteknikingenjören Saku Virtanen har utnämnts till servicedirektör för installationsledning på Fimpec inom industribranschen från och med januari 2021. Han har ansvaret för att sälja och resursplanera installationsledningstjänsterna. Vid sidan av sina chefsuppgifter inom installationsledning hör även projektledning, budgetering och tidsplanering till hans arbetsuppgifter. Den operativa ledningen av Fimpecs dotterbolag i Chile kommer också att höra till Virtanens uppgifter i ökande grad. Virtanen har över tio års erfarenhet från industribranschen inom automations-, marin-, energi- bio- och kemiindustrin. Före Fimpec arbetade han på ett konsultföretag där hans uppgifter omfattade installationsövervakning, projektledning och försäljning. Virtanen är bekant med Fimpec från tidigare projekt. Enligt honom särskiljer sig Fimpec i konkurrensen inom installationsledningstjänster särskilt beträffande kundorienteringen och företagets gedigna, mångåriga erfarenhet. Med Fimpec får kunderna sin röst hörd på riktigt. Han vill också själv målmedvetet arbeta med samma attityd. ”Det jag för med mig till Fimpec är målmedvetenhet och expertis samt min egen energi. Jag vill alltid hitta den lösning som är bäst för kunden genom öppen kommunikation och genom att genuint lyssna till kundens behov. Fimpec tillhandahåller skräddarsydda installationsledningstjänster efter kundens behov. Attityden är kundorienterad och kostnadseffektiv. Fimpecs strategi är att agera som kundens intressebevakare och samma attityd vill jag också själv tillämpa.” Virtanen var även intresserad av de goda sidorna, såsom smidigheten i den låga organisationen. ”Det var enkelt att komma till Fimpec och jag fick det stöd och den handledning jag behövde ända från början. Fimpec erbjöd mig en möjlighet att utmana mig själv i allt mer ansvarsfulla uppgifter, vilket är mycket motiverande. Det är enkelt att komma överens med människorna och kommunikationen är öppen med såväl kolleger som chefer. Fimpec arbetar flexibelt.”